Påskbetraktelser: De aktivt förvaltade fonderna når inte sina mål

Påsken har inletts med lite trädgårdsarbete, bilfix och funderingar om hur strategin för en riktigt lång portfölj kan se ut. Nämnde för ett tag sedan att jag överväger att överföra mestadelen av de sparande jag har i fonder och liknande till en lång aktieportfölj. Ännu ett gott skäl till det kom i veckan.

Nämligen en ny artikel om att de aktiva fonderna för en ojämn kamp med att nå sina avkastningsmål refererad av Veckaqns Affärer i "De aktivt förvaltade fonderna når inte sina mål". Den här gången var det inte de svenska storbankernas aktiva passivitet som var i fokus, utan europeiska fonder generellt.

Till exempel hade S&P Dow Jones Indices, som gjort undersökningen, funnit att 100 procent av de aktivt förvaltade aktiefonderna som sålts i Nederländerna misslyckats med att slå sitt riktmärke de senaste fem åren. För Schweiz och Danmark var andelen fonder som underpresterat 95 respektive 88 procent.

Nu vet vi ju att alla fonder som utger sig för att vara aktiva och tar betalt som detta, inte alltid är det. Mest känt är väl Aktiespararnas kritik av Robur Swedbank som sålt dyra aktiva fonder, men sedan ägnat sig åt indexförvaltning.

Vad är då en aktiv fond? Aktiespararna räknar fonder med 60-100 % innehav som avviker från jämförelseindex som äkta aktiva fonder. Förvaltarna ska ha lyckats leta upp innehav som skiljer sig relativt mycket från jämförelseindexet, för först då finns en ärlig chans att slå index. Du kan kolla hur din Sverige fond ligger till på Fondväljaren. Noterar exempelvis att Carnegie Småbolag anses som aktiv, medan Lannebo Småbolag endast betecknas som halvaktiv.

I undersökningen ovan vet vi ju inte hur många fonder som faktiskt är riktigt aktiva, men när 100% misslyckas i Nederländerna verkar ju det förstås inte spela så stor roll.

Nu finns det förstås lägen när det är svårt att klara sig utan fonder. Att investera i vissa tillväxtmarknader medför, om det ens är möjligt, ännu allt för stora transaktionskostnader. Varför fonder här förstås fyller en funktion.

Vill vi välja fonder (vilket vi alla också tvingas till inom olika pensionslösningar) bör vi alltså om vi vill ha en aktivt förvaltad fond söka efter A) en duktig förvaltare, B) en fond som inte har för många innehav, C) innehav som i tillräcklig omfattning avviker från det index som ska besegras, D) att fonden främst tar betalt efter resultat, E) att fonden inte är så pass stor att det i sig medför begräsningar. En svår ekvation att få ihop.

Tråla inte på botten
En grundsten i alla portföljer bör vara att undvika bottenfiske. Igår kom två exempel på hur svårt det är att vända på krånglande verksamhet och hur det hjälper föga att vara långsiktigt i vissa aktier.

Anoto hade ett uppsving första halvåret 2015, men ännu en nyemission späder nu på den senaste tidens nedgångar. Sedan 2001 har det som vi kan se i grafen mest gått utför.

0

Långsiktighet i Anota

I ett tvåårigt perspektiv som nedan ser RNB kanske inte så tokigt ut. Förutom gårdagens bakslag på 20% förstås. Men den som för fem år sedan trodde att företaget skulle rida på både konsumtionsvågen och babyboom fick betala cirka 200 kr för det. Igår räckte det med strax över 14 kr.

Gör om - gör rätt