Hur placerar jag mina pengar? 101 Portföljfördelning för nybörjare och andra ...

Idag kör vi lite strategitänk. För många trogna läsare blir detta kanske lite nybörjarnivå, men ibland kan vi alla behöva fundera över de stora dragen.

Den första förvaltarfråga som brukar dyka upp när någon ska göra en placering är: Vilken risk är du beredd att ta? Eftersom gemene man har hög riskaversion. Typ, jag vill inte riskera mina surt förvärvade slantar. Alternativt, vilket är än mer sannolikt, över huvud taget inte förstår frågan, så blir pengarna i bästa fall kvar på ett sparkonto eller i värsta fall satsas i en aktie som Röjar-Ralf rekat.

För att göra frågan mer tydlig föreslås därför att du i stället delar in "degen" i fyra kategorier: 

1. Pengar som jag kan behöva imorgon.
2. Pengar som jag planerar använda inom 5 år.
3. Pengar som jag behöver senare i livet.
4. Pengar som jag i värsta fall skulle klara mig utan (men som jag troligen slitit hårt för).
  
Nu bör det bli lite mer begripligt och beslutet om tillgångsallokering, vilket riskfrågan handlar om, blir lättare att förstå.

Pengar som jag kan behöva imorgon
Du kanske inte vet hur mycket pengar som behövs imorgon? Men beroende på livssituation går det ju att anta några möjliga scenarier. För den som är ung och bor hemma kanske behovet av en buffert inte känns så stort. Men om kompisen ringer och säger sig hittat fetaste skidresan, så känns det förstås surt att tacka nej på grund av dålig likviditet. Så att jobba upp 10 lax på ett räntebärande sparkonto är ju inte fel.

Bor man i villa är miniminivån kanske kapital till en ny värmepanna. Definitivt bör man kunna fixa nya vitvaror utan att behöva ringa sin bankman (ja, lyans torktumlare har just packat ihop). Dessutom kommer värmepannan definitivt att krascha samtidigt med börsen, så räntebärande sparkonto hos nischbank är grejen.

Pengar som jag planerar använda inom 5 år
På fem års sikt kanske det är dags för en bättre begagnad bil. Fem år är ju en horisont när aktiefonder börjar bli aktuella. Men när första året passerat har ju horisonten minskat till fyra år. Väljer man till exempel aktieindexfonder bör man då ha en plan för att växla över till alltmer räntebärande ju närmare investeringen vi närmar oss. Här kan obligationer eller sparkonto vara en smaksak. Till exempel varför inte skifta från 80/20, 60/40, 40/60, 20/80, till 0/100 det sista året.

Pengar som jag behöver senare i livet
Nu är det definitivt dags att välja aktier/aktiefonder som placering.  Problemet blir att besluta om hur stor andel av din portfölj du vill tilldela aktier, jämfört med räntebärande värdepapper, jämfört med kontanter. När vi tittar på över 10 års sikt kan det ju också handla om fastigheter, valutor, eller ädelmetaller (guld). Det senare går också att betrakta som överkurs.

I grund och botten gäller, hur mycket av din portfölj vill du tilldela risktillgångar kontra obligationer eller kontanter? Beslutet beror på hur mycket tillväxt du söker, din placerings tidshorisont, din tolerans för volatilitet (det vill säga hur mycket placeringen kan tänkas stiga eller falla i värde under olika perioder).

Är du ung och har tagit hand om ditt kassaflödesbehov enligt ovan bör du förstås överväga att gå all-in på aktier. Har du inga kunskaper om placeringar, så köper du rimligen två indexfonder. En med fokus på Sverige och en med fokus på övriga världen (Globalfond). Alternativt om du gärna vill ha aktier, så köper du istället eller som komplement till Sverigefonden, typ fem investmentbolag med lite olika inriktning.

Köpen gör du regelbundet över tid för att inte riskera att köpa allt i samband med en börstopp.

När du sedan börjar närma dig tiden då du ska använda pengarna växlar du istället lämpligen till strategin i föregående avsnitt.

Pengar som jag i värsta fall skulle klara mig utan (men som jag troligen slitit hårt för)
Antingen gör man det enkelt för sig och kör du samma strategi som ovan. Eller så tänker man att här finns nu pengar som jag kan använda till min lite mer aktiva aktieportfölj.

Väljer du det senare vill vi skicka med fem råd (det finns förmodligen hur många som helst):

1. Börja med att studera lite olika typer av strategier. Till exempel genom att läsa bloggar eller böcker.
2. Försök hitta en metod som passar den tid du kan avsätta till att bevaka dina placeringar. Exempelvis om du i huvudsak har tid att se över din portfölj på söndagskvällarna, så handla med en metod som tillåter att du utgår från veckografen.
3. Koncentrera dig i första hand på en typ av investeringar. Försök inte vara bäst på allt.
4. Att du i värsta fall kan leva med att förlora pengarna betyder inte att du ska göra det. I ditt val av strategi lär dig därför särskilt den del som handlar om hur du minimerar dina förluster. Som aktiv placerare vill du kanske tillämpa din strategi även på dina "senare i livet pengar". I så fall blir den här punkten än viktigare!
5. Med dagens ofta låga courtage kan du börja i liten skala och sedan öka när du blivit trygg med strategin.