Två mörka moln på tillväxthimlen

Kristi Flygare i skärgården och vädret är toppen. Men svensk sommar är i antågande och en och annan regnskur blir då högst sannolik. De mörka molnen handlar dock om svensk ekonomi och på lite längre sikt.

Vad är BNP värt?
Just nu är det ju full pjäxa och BNP landade 2015 på omkring 4%. BNP är ju dock ett lurigt begrepp, som Gottodix nyligen beskrivit i "Indiens BNP bara luft?" Även om bytesbalansen är positiv, så är det ju knappast svenska exportföretag som drivit den tillväxten.

En av de mest lästa artiklarna på AFV förra veckan var "Sverige in i dimman – ett obehagligt sannolikt krisscenario". Det vill säga om en rapport släppt av Intelligence Watch. Syftet med rapporten är inte helt tydligt, inte ens då man läser huvudkällan, men "Intelligence Watch är en allmännyttig, oberoende tankesmedja för hållbar utveckling med fokus på miljö, ekonomi och sociala frågor".

Hur som helst är det uppfriskande med lite svensk domedagsstämning. För vad sägs om följande slutsats: "Stämmer våra farhågor står det Sverige som idag framstår som starkt och i vissa delar överhettat inför en utdragen period - ett decennium - med låg produktivitets- och BNP-tillväxt och osedvanligt hög arbetslöshet. De högre offentliga utgifterna skall betalas i ett klimat med högre räntor och nedgångar på fastighetsmarknaderna som gör konsumenterna försiktiga. Svensk ekonomi kan i längden inte avvika från övriga Europa såsom nu sker och lunchen är inte gratis, inte denna gång heller."

Nyligen kom också SKL:s ekonomirapport och den är inte heller någon munter läsning sett på några års sikt. Skulle vi få se ännu ett moln torna upp sig, så kan vi nästan tala om en domedagstrend.

IW lyfter bland annat skuldsättningen. Många har varnat för den, men samtidigt kommit till slutsatsen att hushållen har marginaler. IW finner dock att "Hög privat skuldsättning kombinerat med högt värderade och stigande fastighetspriser samt en stor banksektor gör att en framtida kris riskerar bli än värre än krisen under 1990-talet. Hushållens skuldkvot som andel av disponibelinkomsten förväntas nå 190 procent 2018, mer än dubbelt jämfört med 1995."

Skuldsättning Sverige vs GB, D & US

För den som inte var med på 90-talet handlade det om fastighetskris (någon som minns Nyckeln?), bankkris (Gotabanken), valuta och räntekris (Bengt Dennis) och som en följd arbetslöshets- och budgetkris. En annan likhet med dagens situation är en riksbank som surrat sig fast kring ett enda mål, Då fast växelkurs. Nu inflation. Samt att oavsett hur omvärlden utvecklas verkar inget kunna få denna bank att tänka om?

SKL ser fortsatta offentliga kostnader för flyktingmottagandet, dessutom ökade kostnader för allt fler äldre. Kostnader motsvarande cirka 2 kr i kommunala skattehöjningar till 2018/2019. Något som samtidigt inte ses som realistiskt, utan effektiviseringar alternativt besparingar måste till. IW ser den "största faran finns i långsiktiga sociala kostnader av arbetslöshet och fattigdom. Dessa kostnader  är svårkvantifierade, men i värsta fall betydande."



Humana -  ännu ett case för äldretrenden? 

Köp $?
Resultatet som IW ser det är att kronan än en gång får komma till undsättning. "När nedgången sker utsätts Sverige för spekulativa attacker på finansmarknaderna. Genom att staten i utgångsläget har budgetunderskott och räntan är negativ återstår växelkursen som främsta krockkudde när krisen utlöses. Det gör att kronan om några år riskerar att försvagas kraftigt och svenska företag att realiseras på den internationella kapitalmarknaden."

För oss placerare är det därför kanske dags att fylla på dollarkontot?