Hur stor är bankkrisen? Filosofiska tankar i sommarsolen.

Frågan i rubriken varken kan eller vågar jag svara på. Troligen finns ingen annan heller som har hela bilden. Dessutom har världsekonomin aldrig tidigare befunnit sig i ett liknande ränteklimat.

 

"Det låter hårt men faktum är att det är nära en ny bankkris i Europa. Utan insatser från staten i Italien, Tyskland och Storbritannien skulle det nog smälla" skriver Gottodix. En anledning till att finansbolagen fortsatt fått stryk på börsen som vi ser i diagrammet. I veckan är ju också bland annat SEB upp till bevis.

 

Betraktelserna nedan är dock snarare privatekonomiska konsekvenser som följt av lågräntemiljön.  

 

OMX Finans



 

Bolån

Bankernas marginaler på bolånen har ökat betydligt. I en kommentar kring Nordea, menade dock analytikern att när räntorna så småningom stiger skulle Nordea kunna höja marginalen ytterligare? Exakt hur framgick inte. Kanske känner han till något om en kartell? Men räntorna är väl ändå så låga att få bryr sig. Dessutom är ju bostadsköparna än så länge vinnarna:  

"När Riksbanken sänker räntan blir det visserligen billigare att låna, men det blir samtidigt mindre gynnsamt att spara och avkastningen på allt sparande inklusive pensionsfonder plundras tyst. De som lånar billigt får en rabatt bekostad av sparare och framtida pensionärer. De senaste åren har Riksbanken kört ner sin styrränta mot noll för att ”stimulera” ekonomin. Hur ser avkastningen ut på din framtida pension? Det finns ett samband. Din framtida pension betalar för stimulanserna. Riksbanken omfördelar dina resurser, den varken skapar eller tillför nya. Så nej, att stimulera ekonomin med penningpolitik (räntemanipulationer) är inte ett positivt bidrag."  

 

På förlorarsidan hittar vi alltså bland annat framtida pensionärer.
 

Pensioner

Skandiabankens sparekonom skrev för några månader sedan, apropå låg avkastning, att: "Det troliga scenariot är då att alla som kommer att gå i pension 15-20 år från nu kan räkna med väsentligt lägre pensioner än tidigare generation. Då återstår två av de faktorer som påverkar storleken på din framtida pension, hur mycket du sparar och hur länge du väljer att jobba. Spara mer eller jobba längre – vilket väljer du helst för din pensionsframtid?"

 

Det sista bäddar för en räntepolitisk backlash. Sedan länge väl synlig i Japan. När medborgarna ser att deras framtida inkomster urholkas, så spenderar de inte mer, trots att det anses vara logiken. Istället måste de spara mera för att kompensera för den obefintliga eller negativa avkastningen. Vilket får till följd att tillväxten mattas. Nu har det här inte gått upp för alla ännu, då jag läser en Almedalen kommentar om att medborgarna (och politikerna) kommer att bli  överraskade över hur illa den negativa räntan slår mot pensionerna. Därför blir det samtidigt patetiskt när vissa pensionärsorganisationer (och politiker) gnäller på PPM när det kanske är den enda delen av pensionen som just nu fungerar.  

Nollräntekonton

Lite tydligare är folks avkastning på sparkontot. Än så länge kostar det inte att deponera pengar i svenska banker. Eller det gör det ju om vi får nollränta och vi fortfarande har inflation. Nollränta kan man ju till viss del undgå genom att placera hos nischbanker med insättningsgaranti och handla på kreditkort (som man förstås betalar igen innan krediträntan kickar in). Det senare gör att man behöver minimalt med pengar på lönekontot. Som aktieintresserad vill man dock ha viss reservkassa för snabba placeringar, så lite nollad kan vara svårt att undvika att bli.

 

Kreditkort

Under senare tid har jag även noterat att bankerna och kreditkortsföretagen höjer avgifter och drar ner på förmånerna vad gäller kreditkorten. Först ut var Handelsbanken som omotiverat höjde årsavgiften till hela 360 kr för sitt mediokra Allkort. Ett kort med minimal "fondback". Nu har jag också fått klippa mitt kort hos Skandiabanken som från augusti vill ha 20 kr i månaden för ett kort med minimala förmåner och ingen cashback, förutom Eurobonuspoäng. Nu hade jag det dock mest som ett backupkort, då årsavgiften tidigare var noll (vilket jag också minns som införsäljningsargumentet).

Därtill har jag också fått se OKQ8 sänka sin återbäring från 1% till 0,3% på övriga inköp. Likaså har COOP sänkt det poänggrundade värdet för övriga köp från 1% till 0,5%. Det senare upptäckte jag av en slump, då jag googlade efter alternativt backupkort. Detta trots att COOP varje vecka skickar mig veckans erbjudanden, så har man tydligen glömt eller väl lyckats dölja den lilla detaljen. Kanske dags för alla marknadsavdelningar att fatta att TRANSPERENS gäller i detta århundrande.

Fyll gärna på med era egna tankar ...