onsdag 30 december 2015

Vart är vi på väg - Räven tittar i spåkulan! Del 2 "Räntan"

I vår spåkula har det blivit dags att fundera över räntan. Placera publicerade lägligt artikeln "Så blir ränteåret 2016". Tillsammans med Financial Times artikel "When rates rise" får vi en ganska bra bild över det knepiga ränteläget. Eller priset på pengarna som kanske är en tydligare definition. I korthet tonar följande utveckling fram.

Dollarn fortsätter att stärkas
Högre amerikanska räntorna bör fortsätta att stärka den amerikanska dollarn, vilket också kommer att påverka priserna på dollar råvaror. Det innebär vidare att:

Tillväxtmarknader kan få problem, vilket Världsbanken också uppmärksammat: "This would especially hurt emerging markets with greater vulnerabilities and weakening growth prospects. For commodity-exporting emerging markets that are already struggling to adjust to persistently low commodity prices, or for countries experiencing policy uncertainty, a slowdown in capital flows would add to their policy challenges."

FED höjer - ECB sänker
Det är FED som höjer. En del tror att The Bank of England står på tur någon gång under 2016.

ECB, liksom Japan och Kina förväntas dock gå åt det andra hållet: "But as the prolonged weakness in oil prices continues to keep inflation low, many central banks in the rich world are expected to loosen monetary policy further, for example expanding their programmes of quantitative easing. Mario Draghi, president of the European Central Bank, paved the way for an extension of QE and the Bank of Japan may well decide to go the same way to bring inflation back to target. In China, the central bank may also cut rates further to stimulate growth".

Tillväxtmarknader står inför ett knepigare övervägande. Vissa kan också behöva ta hänsyn till inflationsrisken: "The outlook for emerging markets is harder to gauge: were a Fed hike to trigger turmoil across Africa, Asia and Latin America, countries there may choose to cut rates to help the economy, or increase them in order to dissuade investors from taking their money abroad."

"Skräckscenariot för finansmarknaderna är att inflationen tar sådan fart att centralbankerna tvingas agera på ett helt annat sätt än väntat."


Guld
Guld förlorar vanligtvis sin glans när räntorna stiger, eftersom metallen inte betalar någon ränta som ett bankkonto. Samtidigt har guldet redan fallit rejält sedan en tid tillbaka.

Aktier
Högre räntor tyder normalt på att den ekonomiska tillväxten är fast, och om det är blir verklighet är det bra för börsnoterade företag. Fortsatta ekonomiska lättnader gynnar ju också börsen kortsiktigt. Sedan tenderar börsknarkaren vilja ha mer och mer och när langaren (Super-Mario) inte levererar rätt dos blir marknaden orolig. Att priset på pengar stiger innebär samtidigt att det blir dyrare att investera i aktier. 
 
Obligationer kan komma under press
Obligationsmarknaden bör initialt vara mer utsatt än aktier. Obligationer är idag handel med mycket låg avkastning, vilket innebär att de är utsatta för även blygsamma räntehöjningar. High-Yield och Junk Bonds kan bli särskilt lidande om dyrare upplåning gör att några svaga högbelånade företag går i konkurs.

"The U.S. market, is about 20 percent oil and gas related and then if you add the mining and the capital expenditure, that supports both of those industries. It is starting to become a pretty significant part of the market - and that's why people are concerned," Head of European Leveraged Finance at Fitch Ratings, Edward Eyerman told CNBC Tuesday."
 
Den svenska tioåringen. Började stiga samtidigt som börsen gick in i björnmarknaden i april-maj. Fortsatt på låga nivåer, men procentuellt blir ökningar på de här nivåerna stora.
 
 
 
Slutsats
Tyvärr är det svårt att finna någon tydlig trend för världsekonomin. Riskerna är många. En ryckig marknad är inte heller den bästa för vår placeringsstrategi. Att 2016 välja rätt sektorer och rätt aktier blir än mer avgörande. Det marknaden troligen suktar efter är tillväxt. En bransch som kunnat visa detta är "the Tech Sector". I USA finns många av dessa företag inom Large-cap. Svenska teknikföretag med tillväxt (post Ericsson/Axis) tenderar däremot att finns utanför Large-cap.

"Large-cap growth in particular is a theme that's worked, it's a theme that's continues to work. We think this premium gets placed on growth companies in a low growth world," said Wald. "We think large-cap tech is the sector with the best exposure to that theme. And when you look at the tech sector's relative trend to that of the S&P 500, we see a sector that is still retracing very stark under-performance suffered between 2000 and 2002."

torsdag 24 december 2015

God Jul, nästan en Follow-thru och liten julklapp!

Hoppet om tomterace lever
Igår fick vi nästan en indikation på ett tomterace. OMX30 steg över 2,0% och räknat från vändningen känns detta perfekt. Men tyvärr var volymen relativt sett låg, varför vi normalt inte bör räkna detta som en follow-thru dag och agera med eventuella köp. Å andra sidan brukar volymen falla så här inför julhelgen, så hoppet om tomten lever.
 

RS
För den som vill ligga i startgroparna kan det vara idé att titta närmare på aktier som visat relativ styrka den senaste perioden. Aktierävens julklapp består därför av två tabeller som visar de aktier som just nu framstår som starkast relativt index på mid- respektive smallcap (inga aktier på largecap kunde slå sig in här). Aktierna utgörs endast av företag som visar positiv vinstmarginal. I övrigt har de dock inte testats om de skulle klara våra fundamentala kriterier.



GOD JUL!
Och så avslutningsvis önskas alla läsare och bloggare en GOD JUL!

måndag 21 december 2015

Vart är vi på väg? Räven tittar i Spåkulan för 2016 - Del 1

Spåkulan 2016
Vänta säger du, inte brukar Aktieräven ta sin utgångspunkt i makroanalyser eller förutsägelser om framtiden? Bara jullugn, vi har inte gått och blivit extra religiösa inför julhelgen. Nej, spåkulan är mest allmän omvärldsanalys för att hålla oss uppdaterade om läget och olika tänkbara scenarier inför 2016. Även om det skulle vara lite kul att uttala en och annan spådom. Efter nyår återgår vi till fundamenta, börstrend och våra vanliga köp-säljformationer.

Tills dess tittar vi närmare på några nyckelfaktorer och ser vad folk förväntar sig? Låt oss börja med det svarta guldet.

Oljan
"Nedgången i oljepriserna till dagens nivåer har inte setts sedan den globala finanskrisen. Låga förväntningar vad det gäller inflation och trevande tillväxt i den globala ekonomin är två faktorer som pressar oljan" konstaterade Stockpicker i MarketUpdate nyligen.


Onekligen har oljan fallit kraftigt, men inte värre än förre året, vilket vi också kunnat se tidigare. "... Dessutom var oljeeffekten större förra året; OPEC History Shows It Can Deal Even Bigger Blows to Oil Price."

OPEC beslutade att inte sänka produktionstaket på 30 miljoner fat per dag för att stödja det fallande oljepriset. US WTI och Brentoljan handlas runt sju års lägstanivåer. Tittar vi i ett tioårsperspektiv skulle man kunna ana en bottennivå och att det är uppåt som gäller i nästa steg?



IEA tror dock oljetrenden håller i sig långt in under 2016: Sees Oil Glut Lasting to Late 2016 as OPEC Keeps Pumping. "The global oil surplus will persist at least until late 2016 as demand growth slows and OPEC shows “renewed determination” to maximize output, according to the International Energy Agency." Det innebär alltså att oljan skulle kunna gå lägre. Tittar vi längre tillbaka än 10 år ser vi också att nuvarande nivåer inte alls behöver vara en botten. I början av seklet trendade oljan länge runt cirka 25 dollar. Är det dit oljan ska under 2016?


Vilket vi också noterat - "i min värld bör det finnas fler som vinner på ett lägre oljepris än de som förlorar; Wal-Mart May Be a Big Winner as Oil Drops" - bör det finnas än fler som drar nytta av billig olja: "... Asiens tillväxtekonomier såsom Indien, Pakistan och Filippinerna, där konsumtionen är en viktig drivkraft för tillväxten, kommer att påverkas positivt av det lägre oljepriset. Den skadliga effekten av låga oljepriser kommer att vara mest uttalade i Östtimor och Brunei, där oljeexporten står för 73 respektive 96 procent av de årliga statliga intäkterna" åter enligt Stockpicker.

Ny Energi
Dessutom kan det kanske vara så att vi står inför ett paradigmskifte? Kairos Future skriver att "City bank anser att energibolagen bör skriva ner sina tillgångar med 100 000 miljarder dollar som följd av fallande energipriser och ny teknologi". Vidare görs bedömningen att: "... Med dagens ökningstakt av installerad solel dröjer det bara 12 år innan vi har lika mycket installerad solelskapacitet som dagens totalt installerade elkapacitet."

Slutsats
Oljan kan mycket väl gå lägre. Det är naturligtvis varken bra eller kul för oljebolagen eller oljeservicebolagen. Inte heller för länder som är starkt beroende av oljeinkomster; typ Ryssland, Norge, Saudarabien, m.fl, Även centralbanker som vill kämpa upp inflationen kan motverkas av ett lägre oljepris. Men för alla andra som ännu är beroende av att köpa olja måste det lägre oljepriset bidra till ökat konsumtionsutrymme eller andra satsningar, vilket för tillväxten rimligen har större betydelse.

Bloggarkiv